Om konsten att ändra andra

Läste på baksidan av en bok, för bara någon minut sedan faktiskt. Den handlar om konsten att ändra andra. Författaren skriver att det är så många som vill hjälpa andra människor genom att ändra dem. När de sedan upptäcker att deras ansträngningar inte gör någon skillnad vill de veta varför de misslyckats och hur de egentligen skulle ha gjort. Det fick mig att tänka på att det finns de som försöker ändra även mig. Jag har säkert också försökt att ändra någon utan att tänka på det... Hmmm. En liten tankeställare så här på förkvällen. Nästa måndag ska jag på dykarkurs. Lite pirrig, men det ska nog gå bra! Och, inte nu på onsdag, men nästa onsdag då ska jag till Säfsen med skolan. Inte lika exalterad över det eftersom jag är en sådan mes, men jag får väl åka själv och hoppas att lärarna inte kommer på mig. Skrev min gymnasieansökanblankett idag (den ska vara inne imorrn!) och det gick lättare än vad jag hade trott. Hela det här skolåret har jag varit helt utflippad och panikslagen över gymnasiet och framtiden (som ni kanske har märkt). Jag har redan lagt ner blanketten i väskan så att jag absolut inte ska glömma den. Det blir nog bra. Och tack goda regnmoln att det kommer ett omval om jag ångrar mig!

Det är det här.

Det är det här jag vill flytta ifrån. Alla gräl och allt tjafs. Alla arga och besvikna människor. Alla saker som lämnas ogjorda och inte tags tag i. Allt helt enkelt. Jag är så jävla trött på det. Jag vill bara bort. Bort för att aldrig komma tillbaka. Åtminstonde slippa allt ett tag. Jag är trött på att dela rum. Jag är trött på allt tjat. Jag är trött på mitt liv. Jag är trött på min tillvaro. Snälla kom och rädda mig. Vemsomhelst! Jag orkar inte längre. Radera mig om jag blir för jobbig. Bara, snälla, ta hand om mig ett litet tag. Jag vill inte leva så här längre. Snälla...